En av de viktigaste förutsättningarna för all vår verksamhet är dialogen och därför arbetar vi med det som kallas aktivt värdskap. Värdarna, vilka är konstvetare eller konstnärer, möter du i utställningen eller vid receptionen och de finns till hands för att informera, diskutera och svara på frågor om utställningen och annat som händer på konsthallen och inom samtidskonsten.
"Still feeling a little apprehensive, I entered the konsthall which is situated right next to the big art museum at the far end of a long avenue in the centre of Gothenburg. Instead of meeting a security guard and a ticket office (as one often does nowadays) there was a little counter and two friendly young women who welcomed me with an informative guide to the exhibition and offered to answer any questions I might have about the works. There was no admission charge, and I was to feel free to come back to the counter and get some more information as and when I wished. It was soon evident that these two knew a great deal about the works in the exhibition and about art in general, and were good at conveying their knowledge too. It makes for a nice atmosphere and you feel welcome."
Citat: Rod Bradbury, "Drag and Disguise in Gothenburg", LOFT, the Nordic Bookazine Volume nr 15, 2010
Värdskapet grundar sig på idéer om att man genom dialog ska möta människor och deras behov. Till skillnad från traditionella guider ska värden finnas tillgänglig i utställningen, för att informera, men framför allt för att samtala med besökarna.
Ursprunget till värdskapet kan man finna i 60-talets konstpedagogik för barn, där samtalet och diskussionen sattes främst, och i slutet av 90-talet hade dessa tankar spridit sig till konstförmedlingen för vuxna. När Palais de Tokyo öppnade i Paris 2002, under ledning av en av den relationella estetikens stora förespråkare Nicolas Bourriaud, var värdskapet en självklar och integrerad del av verksamheten. I Sverige hade dock Rooseum redan vid öppnandet 1988 något som skulle kunna kallas värdskap. Dåvarande chefen Anna Palmqvist, tillsammans med Fredrik Roos, anställde konstvetare till alla konsthallens uppgifter. Tanken var att skapa en liten och smidig organisation, och som bonus fick man en personalstyrka i yttre tjänst där i princip alla kunde hålla i visningar och liknande. Efter att Lars Nittve tillträtt som chef för Rooseum 1990 kom han i olika sammanhang att tala sig varm för denna pedagogiska och organisatoriska vinst.
En av Rooseums senare chefer, Bo Nilsson, tog med sig idén till Liljevalchs, som startade med värdskap i april 2000. Göteborgs Konsthall var också tidigt ute och introducerade värdar i och med Göteborgs första Internationella Konstbiennal i juni 2001. Sedan dess har vi arbetat med att utveckla detta arbetssätt.
- - - - - - - - - - - - - -
